Nedan saxat från Kungsbacka Posten Om bandyn hade haft ett Åshöjdens BK så hade det baserat sig på Frillesås bandyklubb. Det är klubben med nio liv.
På 1990-talet såg det ut att vara över. Frillesås BK hade bara fem spelare kvar i laget. De vände sig till värsta fienden Sunvära och frågade om en sammanslagning.
Men det blev kalla handen. Erland och Gösta Johanssons skapelse reste sig på nio – och är nu på väg upp i elitserien.
Om bandyn hade haft ett Åshöjdens BK så hade det baserat sig på Frillesås bandyklubb. Det är klubben med nio liv.
Roy och Roger har sin mack. Eller hade. Gösta och Erland Johansson har Sjöaremossen och bandyn. De är förvisso inte bröder, men hörs dagligen.
– Erland brukar väcka mig med ett telefonsamtal varje morgon. Vi pratar mest om bandy, men även om livet i övrigt, säger Gösta Johansson.
Han kallar Erland ”den lille”. Det skiljer några få dagar på 79-årige Gösta och 78-årige Erland. De var båda runt 20 år då de grundade Frillesås Bandyklubb.
– Vi hade bildat ett lag och fick då höra att Gösta och några kompisar gjort likadant i Idala. Vi möttes i några matcher, men kom ganska snabbt på idén att slå oss samman. Först spelade vi i Frillsås fotbollströjor, men jag ville inte vara med och samla in pengar till fotbollen. Därför bröt vi oss ur och startade eget, säger Erland Johansson.
De har haft flera sjöar som hemmaplan, men framförallt höll de till på Lillesjön. De skottade planen själva med bidrag från kommunen. Erland har varit kassör så gott som hela tiden från starten. En skicklig sådan.
– Erland är sån att har han en krona när dagen startar så är den värd 1,10 när dagen är slut. Vi har alltid sett till att ha pengar till nästa säsong klara innan den startar. På så sätt har vi klarat ekonomin bra, vi har aldrig förhävt oss, säger Gösta Johansson.
Gösta Johansson är kyrkvaktmästare och Erland försöker att gå i kyrkan varje söndag. Han har fått prästens tillåtelse att kolla på bandy på röda dagar och följer alltid guds bud.
– Jag hoppas vi kan få hjälp av han där uppe nu på söndag. Han hjälper oss i förbönen, säger Gösta Johansson och skrattar.
Att Frillesås är i en avgörande match för spel i elitserien nästa år tackar Erland två saker för: Att Gais la ner bandyverksamheten och att Kungälv har knackig ekonomi.
– Vi fick med oss de bästa spelarna som lämnade Gais och sedan fick de med sig några från Kungälv, säger Gösta.
Annat var det i mitten av 1990-talet. Erland Johansson hade skött ungdomssektionen själv i alla år. När han inte orkade med det kom inga spelare underifrån. De äldre spelarna gifte sig, skaffade familj och slutade spela.
För Kungsbacka-Posten avslöjar Johanssons hur nära det var att klubben fick läggas ner:
– Vi hade bara fem spelare när säsongen skulle börja. Då var det nära att vi fick lägga ner. Vi var nere på knä och gick till grannföreningen Sunvära, men de sa nej direkt. Det var aldrig någon diskussion ens, berättar Gösta.
Erland fyller i:
– När du inte har några pengar får du gå till grannen och be om hjälp. Men de var inte alls intresserade.
Men när spelare i Sunvära fick höra om grannklubbens prekära situation valde flera att gå till Frillesås.
– De blev förbaskade när de hörde hur det var för oss. Sedan anslöt fler killar som egentligen hade lagt av. På så sätt kunde vi rädda verksamheten. Förra gången vi var lika illa ute var ju för ett år sedan när Kungsbacka kommun beslöt att strypa bidraget till Sjöaremossen. Det var några nervösa månader. Det var väldigt bekymmersamt, säger Gösta Johansson.
Om ni hade slagit er samman med Sunvära, var hade ni varit då?
– Jag vet inte. Jag hade inte samlat ihop några pengar till den klubben i alla fall, säger Gösta och ler underfundigt.
Vad har ni för känslor inför lördagens avgörande match?
– Det vore ju hemskt om det inte skulle gå, men vi måste göra vårt. Det gäller att vi sköter oss. Vi är svårbesegrade hemma, säger Gösta.
Ni har sålt lotter, samlat ihop traktens alla barn, skottat isar, byggt omklädningsrum och anordnat dansbandskonserter. Är det nu ni kan kassera in för allt ert slit?
– Ja, det är det kanske. Men sen börjar alla bekymmer. Då gäller det att få ekonomin att gå runt för spel i elitserien. Vi kan inte tacka nej till en plats, då får vi spela i lägsta serien. Det skulle vi inte göra heller. Killarna har ju gjort en enorm prestation, ett enormt slit. Vi ska fixa de ekonomiska förutsättningarna, säger Gösta Johansson.
Gösta pratar ekonomi igen:
– Vi har inför varje säsong öppnat kassakistan och visat för styrelsen: Det här är de pengar som finns, det är vad vi kan röra oss med – inget mer. På så vis har vi klarat oss ekonomiskt när andra inte har gjort det.
Erland:
– Äsch, du ska inte tro allt han säger. Han vrider till det så, det låter alltid så bra.
Sedan kollar han på Gösta och säger:
– Du är som du är och jag är som jag är. Det är därför vi går bra ihop… Även om jag försöker få dig att sluta med dina grejer.
Gösta:
– Herregud vad vi har skällt på varandra, men vi har alltid varit kompisar och vi pratar varje dag. Jag tror det är nyttigt att kivas.
Tobias Sandblom
0300-68 18 61
tobias.sandblom@kungsbackaposten.se
FAKTA:
”Jag var ledare för ett av våra ungdomslag. Samtliga spelare kom från samma klass. Vi åkte på en turnering i Karlstad och fick möta Karlstad/Göta som var ruskigt starka. Arrangörerna hade aldrig hört talas om Frillesås. Jag sa till dem att det kommer ni snart få göra. Vi vann med 7–2 och de var helt häpna. För oss var det som en klassresa”.
FAKTA:
Erland Johansson är känd som en citatmaskin – en guldgruva för journalister. Här är några av dem:
”Vi kommer inte att köpa någon mer ryss. Inte så länge jag kan tugga bröd!”
Erland gillade inte att köpa ”videoryssar”
”Deras spelare är hungriga och alerta. Våra helar (killar) åker runt som mätta koltrastar”
Erland gillade inte idén med att spelarna i laget åt gemensam lunch innan matcherna.
”Där dog bandyn i norra Halland!”
Erland efter att en veteran i laget beslöt att lämna klubben efter sisådär 25 år.
”Jag sa till dom att vi har spade och grep, men ingen dator”
Erland när Svenska bandyförbundet bad om en mejladress.
”De andra lagen har fina inomhushallar. Vi brukar tända små brasor där folk kan värma sig”.
Erland om avsaknaden av bandyhall.
