Mot bakgrund av det stora antalet frågor som ställts på svenskbandy.se, via telefon, på vår facebook-sida och på twitter så har vi här sammanställt de flitigast förekommande och låtit Jonas Nygren, ordförande i Ekonominämnden, svara på dem.

Frågorna är indelade i generella frågor som rör elitlicensen, samt allmänna frågor kring ekonomin i elitserien och allsvenskan.  
   
På inrådan från Gripen Trollhättan och Svenska Bandyförbundets styrelse så berör vi i detta läget inte frågor som rör det aktuella fallet med den icke beviljade elitlicensen. Detta eftersom Gripen har möjlighet att överklaga beslutet till styrelsen och det ärendet bör få hanteras enligt ordinarie process. Vi kommer att redogöra för det specifika ärendet efter det att styrelsen tagit ställning till den eventuella överklagan.
  
Gripen har onsdag 14/5 fått ekonominämndens beslut skriftligt. Föreningen har två veckor på sig att överklaga till Förbundsstyrelsen.

Övergripande frågor;  

  
Vad menas med eget kapital? 

Skillnaden mellan tillgångar och skulder till andra än ägarna. Om tillgångarna är större har man ett eget kapital. Är tillgångarna mindre än skulderna har man ett underskott, ett negativt eget kapital och definitivt en ekonomi i obalans.
  
Vad menas med resultat?

En ekonomisk term som är skillnaden mellan intäkter och kostnader under en viss period, ofta ett år. Är intäkterna större än kostnaderna så redovisar man vinst, är intäkterna mindre än kostnaderna har man en förlust. Långsiktigt kan man inte redovisa förlust och överleva. 
  
Vad menas med omsättning?

Summan av rörelsen intäkter från verksamheten. I bandyvärlden exempelvis publikintäkter, sponsorintäkter, bidrag relaterat till verksamheten m.m I omsättning ingår exempelvis inte ränteintäkter och intäkter av engångskaraktär.
  
Vad är Ekonominämnden?

En nämnd knuten till Bandyförbundet som hanterar frågan om föreningar skall tilldelas Elitlicens baserat på ekonomiska kriterier. Den består av två ledamöter från FSE och två från bandyförbundet, samt att ordföranden utses av Förbundsstyrelsen. 
  
Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren?

Successivt har ekonomin i elitserieklubbarna, mätt som eget kapital, förbättrats under den tid EN kan överblicka. 2007 var exempelvis det sammanlagda egna kapitalet – 6,5 MSEK för att 2013 vara +7,7 MSEK. Förändring är en mix av att olika klubbar ingår vid mättillfällena och av att de generellt mår bättre.  
  
Vissa klubbar har haft negativt eget kapital och varnats under en följd av år, det låter som att EN har större tålamod med vissa klubbar än andra?

När EN bildades hade elitserielagen generellt en ekonomi som var sämre än den är idag. Hade EN första året valt att utesluta klubbar som inte har ett positivt eget kapital hade effekten blivit att vår elitserie förlorat mer än hälften av de lag som då fanns. Detta bedömdes inte vara i bandyns intresse. EN har valt att successivt anpassa de krav som ställts för att få elitlicens. Beslut togs 2010 om att kräva en mer strikt tolkning av positivt eget kapital för att erhålla elitlicens från och med 2013-05-01. För andra året i rad prövar vi nu föreningar mot att de skall ha positivt eget kapital när man inkluderar kommande års budgeterade resultat. Vi upplever att vår modell säkerställer att klubbarna behandlas rättvist så att de kan konkurrera på likvärdiga villkor. 
  
Hur kan man låna pengar och ändå få elitlicens?

Lån i sig har inte direkt med elitlicens att göra. Att ta upp lån innebär bara att man ökar tillgången ”kassa/bank” och ökar skulden ”lån från kreditgivare”, vad man gör med de lånade pengarna kan påverka bedömningen av elitlicensen. Lånebehovet kan vara ett indicium på att föreningen går med underskott men kan också förklaras av att föreningen förvärvar en tillgång eller väljer att betala av flera mindre små skulder.
  
Hur följer Ekonominämnden de handlingsplaner som upprättas?

Vi följer löpande upp räkenskaperna och ser därmed ett ekonomiskt resultat av handlingsprogram. I övrigt följer vi upp det genom att ställa frågor eller låta föreningen berätta vad som gjorts och vilken effekt som nåtts. Det är en naturlig del av vår process med de föreningar som varnats för att de haft negativt eget kapital. 
  
Varför offentliggörs inte alla klubbars ekonomi?

EN har länge förespråkat en total öppenhet. Tyvärr har inte inblandade föreningar haft samma uppfattning även om en viss omsvängning synes vara på gång. 
  
Är kraven tuffare på klubbar som ska upp, än de som redan är i Elitserien?

Nej, kraven är i allt väsentligt desamma.  
   
Är ENs protokoll offentliga?

Nämndens protokoll är inte offentliga eftersom det indirekt skulle medföra att alla handlingar som skickas in till EN skulle riskera att bli offentliga. Vi tror att det skulle medföra att många föreningar skulle bli mycket restriktiva med att delge EN information.  

Frågor rörande ekonomin i Elitserien; 
  
Hur många klubbar har negativt eget kapital i Elitserien?

Hösten 2013 varnades fem klubbar där fyra varnades till följd av negativt eget kapital och den femte till följd av att koncernredovisning inte avlämnats. Vi förväntar oss att en eller två lag har negativt eget kapital per 2014-04-30 men att även de kommer att ha positivt eget kapital om budgeterat resultat för 2014/15 inkluderas. I samtliga fall bara en andel av budgeterat resultat. 
  
Hur stort negativt eget kapital har den förening som uppvisar sämst siffror?

Med ENs definition, eget kapital plus budgeterat resultat, har alla klubbar positivt eget kapital. En mer strikt tolkning, bedömt redovisat eget kapital per 2014-04-30, kommer en eller två föreningar att ha ett underskott. Detta underskott överstiger inte 200 KSEK och budgeten för 2014/15 överstiger med marginal underskottet. Kommande år kommer kraven på att eget kapital skall vara positivt att ytterligare skärpas. Till detta kommer att EN på sikt kommer att kräva specifika uttalande från föreningens revisor rörande behandling av vissa poster, främst periodisering av intäkter och kostnader. 
  
Hur mycket omsätter en elitserieförening?

Mycket varierande men från knappt 5 MSEK till drygt 16 MSEK  
  
Går elitserieföreningarna plus?

Som kollektiv går elitserieklubbarna med ett överskott även om inte alla gör det. Säsongen 2012/13 var snittresultatet 183 000 kronor  

Frågor rörande ekonomin i Allsvenskan; 
  
Hur många klubbar har negativt eget kapital i Allsvenskan?

Det finns idag inget krav på elitlicens för att spela i allsvenskan och därför har EN inte komplett information. Mer än hälften av klubbarna i Allsvenskan, 13 av de 20 föreningar vi har information om, har negativt eget kapital.
  
Hur stort negativt eget kapital har den förening som uppvisar sämst siffror?

Med reservation för att vi inte har information från alla klubbar så finns det en klubb som har 1,9 MSEK i negativt eget kapital vid bokslutet 2013-04-30. Siffror av senare datum kommer vi att ha tillgång till i september.  
  
Hur mycket omsätter en Allsvensk förening?

Under säsongen 2012/2013 (den senaste vi har information om) fanns det ingen allsvensk klubb som hade högre omsättning än någon elitserieklubb. Genomsnittlig omsättning var 2 MSEK och varierade från 0,5 – 4,5 MSEK. 
  
Går de allsvenska föreningarna plus?

Som kollektiv går de allsvenska klubbarna runt, i snitt ett överskott på 1 000 kronor per förening under säsongen 2012/2013. Resultaten varierade mellan ett överskott 321 0000 kronor och ett underskott om 711 000 kronor. 14 av 20 föreningar rapporterar ett överskott. 
  
Vad skiljer ekonomin i en elitserieklubb från ekonomin i en allsvensk klubb?

Det går inte att svara generellt på detta men omsättningen är högre i elitserieklubbarna och därmed möjligheten att göra större satsningar på det som anses vara viktigt. Elitserieklubbarna har ett markant större eget kapital än de allsvenska klubbarna. 2013-04-30 hade elitklubben i snitt 554 000 kronor i eget kapital och den allsvenska föreningen i snitt ett underskott på 218 000 kronor, en skillnad på 772 000 per förening.