Ny förlust för Skirö men denna gång verkar det som de hängt med fram till 85:e minuten om vi kolla matchrapporten

Skirö AIK

3-4

IFK Kungälv

Engström Stenson: Vikande publiksiffror - inte beror det bara på bandyn Saxat från Bandy portföljen Intressant analys att ta i beaktning för nog kan det ligga en hel del i detta. Sen kanske varje klubb förening ser olika på detta också 

Bandyns publiksiffror vänder ner. Kanske spelar vad som händer på isen lite roll. Men de stora förklaringarna finns utanför bandyn. Människors beteende ändras och det talar inte till bandyns fördel. När det är lika lätt att se Arsenal som VSK väljer allt fler Arsenal.

Jag brukar inte tycka diskussioner om publiksiffror är så intressant. Ofta handlar de om att det ”borde” vara mer folk. På Zinkensdamm, i Sandviken, I Vetlanda, på Sävstaås. Ja egentligen överallt förutom i Lidköping ”borde” det vara mer folk.

Bandyn inte unik
Men nu är det inte det. Och sällan har jag känt någon oro över det. Det går ju upp och ner. Jag minns början av 1990-talet. Då var publiksnittet i bandyns högsta serie lägre än idag. 1994/1995 var snittet bara 1042. Och då var det ändå bättre än mitten av 80-talet, då snittet två säsonger inte ens orkade över 900 åskådare. Den nyss avslutade Elitserien hade ett snitt på 1269 personer.

Men ändå. När trenden är nedåtgående börjar jag fundera. Det är trots allt det sämsta snittet sedan 2006/2007 och det näst sämsta sedan 1997/1998. (Publikstatistik finns här)

Bandyn är inte unik. Hockeyn har haft en vikande trend senaste säsonger med publiksnitt under 6000 personer efter att ha 2004-2012 haft över 6000 varje säsong. Men även för hockeyn gäller att siffrorna under 2000-talet var högre än 1990-talet.

Sverige är inte unikt. De fem största hockeyligorna i Europa tappade samtliga publik mellan 2016 och 2017.

Så man kan nog dra slutsatsen att under vintern har de arenaidrotter en vikande trend.

Trenderna utanför isen
Och vad man ska göra åt det vet jag inte. Men kanske kan jag skriva något om varför. Något lite har det kanske med spelet att göra. Trots, eller kanske på grund av, perfekta förutsättningar är det sällan spelet böljar. Att se Villa eller SAIK spela på ledning ger ingen adrenalinkick hur skickligt det än är.

Men de främsta skälen är sådana som bandyn svårligen kan påverka. I bästa fall klarar bandyn att anpassa sig.

1.     Det globala och lokala. Bandyn marknadsför sig ibland som lokalsporten. Men det blir allt mindre självklart att stödja sitt lokala lag. Oavsett var du befinner dig kan följa vilket lag du vill ungefär lika nära. För 20 år sedan spelade det ingen större roll för ett bandylag i Sverige om Manchester United spelade fotboll samma dag. Idag kan du se alla Uniteds matcher (till låg kostnad) och i ditt flöde syns det tydligare när det är Champions League än Elitserien. Arsenals svenska supporterklubb har fler medlemmar än Bajen Fans (som är den största supporterklubben av de svenska klubbarna). Då är en kvalificerad gissning är att det finns fler personer i Vetlanda som identifierar sig om supportrar till Manchester United än VBK.

2.     Bestäm över din tid. Ibland sägs att fredagsmatcher konkurrerar med På spåret. För den åldrande bandypubliken kanske det stämmer att tv-tablån fortfarande är en konkurrent. Men för de som ska bandy framöver är det knappast så. En bandymatch börjar klockan 19. Din favoritserie börjar när barnen somnat.

3.     Umgängesformer ändras. Det tydligaste exemplet är att människor allt oftare äter på restaurang. Mellan 2003 och 2013 ökade antalet restauranger i Sverige med 25 procent. Mellan 2000 och 2016 ökade antalet anställda i restaurangnäringen med 70 000 personer. Om fler människor äter på restaurang blir tiden och pengarna att gå på bandy mindre. Några klubbar lyckas kombinera restaurangbesök och bandy. De flesta gör det inte. Den som vill träffa vänner går allt mer sällan på bandy – den går ut och äter eller tar en öl.

4.     Högre krav på bekvämlighet. Efter förra säsongen genomförde vi i Vetlanda BK en publikenkät. Vi var intresserade av vad publiken tyckte, saknade och gillade. Vi fick in över 300 svar. Vi som läste svaren blev först konfunderande. Ett återkommande svar var nämligen att det var kallt i hallen. Vi är några stycken som fortfarande jämför Sapa Arena med Tjustkulle. De alla flesta verkar istället jämföra med hockeyhallarna i Växjö eller Jönköping. Jag vet att det är kallt i Sapa Arena, men jag är glad att slippa snöblandat regn. Men de allra flesta verkar inte vilja ha långkalsonger inomhus. Synd. Eftersom det allra flesta klubbar inte har eller kommer få en hall lika bekväm som den i Lidköping eller Vänersborg. De hallar som byggs lär påminna om dem byggts i Söderhamn. Inte så illa tycker vi bandyfrälsta. Skönare på sittplats i Gavlerinken, tycker marginalåskådaren. Eller kanske lika troligt – skönare i soffan med bilder från Gavlerinken.  

Det finns säkert många fler förklaringar. Och några av förklaringarna ovan kanske bara förklarar några få personers frånvaro på bandyarenorna.

Min huvudpoäng är att det finns många trender som förklarar varför bandyn, och många andra idrotter, har allt svårare att locka folk till arenorna. Och trenderna har väldigt lite med bandy att göra.

Jag vet inte vilka lösningarna är. Men jag tror mig veta att det kräver mycket jobb. Att bara slänga ur sig att ”det måste hända mer runt matcherna” hjälper inget. Vad behöver hända? Och vem ska göra det?

I några falla ska du också ställa dig frågan – om inte jag, vem?

Text: Daniel Engström Stenson
Foto: Kenta Jönsson, Bildbyrån